Lördagen den 9/5

 

Mot Sequoia Nationalpark.

Vilken känsla av frihet. Med högt uppskruvad countrymusik dundrade vi fram genom det helt platta landskapet. Vädret lite grått och blev allt gråare ju längre upp i bergen vi kom. Löste inträde vid park entrén. Vägen ringlade sig allt brantare upp genom moln och in i dimman så all utsikt försvann. Träden blev större och större. På en platå nära 2000 möh. fanns dom största träden. Det största var döpt till General Grant och var det näst största i världen. 81 meter högt och 33 meter i omkrets vid roten. Vi kände oss som lilleputtar bland alla gigantiska träd. Vi tog sedan en tur i parken och igenom en tunnel som hade huggits ur ett kullfallet träd.

Efter lunch på en liten bar vände vi söderut på små krokiga vägar mot staden Bakersfild och Las Vegas. Vi hittade ett enkelt Motell nära Bakersfild där vi tog in. På kvällen tog vi en tur runt i omgivningarna och höll helt på att virra bort oss bland alla motorvägar och industrier. Efter en middag på en bar i närheten köpte vi en flaska vin och snacks till en mysig tv-kväll till sömnen tog oss.

 

Söndagen den 10/5

 

Mot Las Vegas.

Tankade fullt för 12$ och förberedde oss för resan. Motorvägen gick spikrakt genom ökenlandskapet. Vi stannade utefter vägen med mängder av vindkraftverk runt horisonten. Helt otroligt flera hundra på bergen runt om. Fram på dan var vi framme i Barstow , en stor vägknut och ett gammalt gruvsamhälle mitt i öknen. En skylt visade vägen till Ghost Town. Det lät spännande. Vi tog av och kom till Vårfestivalen med massor av människor uppklädda i gammal wästern stil. Här lekte besökarna Wilda Wästern på nytt. Hela byn var ett levande muséum från guldrushen under 1800-talet med dans och underhållning. Vi hade det riktigt trevligt. Vi gick runt bland alla bevarade byggnader och kunde föreställa oss vilket ”helvete” nybyggarna hade det i silvergruvorna långt ut i öknen.

På em. fortsatte vi och efter några mil passerade vi gränsen till Nevada. Två stora casinon hade byggds precis vid gränsövergången. I fjärran såg vi snöklädda berg i månlandskapet. Plötsligt i slutet av en lång utförsbacke dök Las Vegas upp mitt i öknen. Det första hotellet tog nästan andan ur oss. Hotell Excalibur med tinnar och torn som en riddarborg i början av ”stripen”. Ett av världens största hotell med 4032 rum. Överväldigad och nästan förstummade åkte vi ”stripen” . Det kändes lite overkligt med alla dessa Casinon och hotell.

Vi hittade ett billigt motell på ”stripen” nära Sands Casino för 35$ natten. Duschade, vilade en stund och ut på ”stripen”. Vi blev genast överfallna av reklamutdelare med massor av erbjudande. Tog en promenad och stegade in på Riviera hotell där vi såg showen Crazy Girls för 12.50$ ink. två drinkar. Sedan middag och lite ”banditdrag” innan vi traskade hem i galenskapen.

Måndagen den 11/5.

 

Efter en billig (3$) frukost på Sahara casino tar vi en biltur till stans centrum där vi strosar runt bland casinon och affärer. Här var full rusch trots tidig måndag morgon. Köpte biljetter till kvällens föreställning Legends in Concert på Imperial Palace för 25$ ink. 2 drinkar. Vi åt sedan en enkel lunch och sedan hem till vårt motell som hade en swimmingpool där vi solade lite. Lilian hade börjat få ont i sitt högra ben efter alla myggbett som hon hade fått i Söderhavet. Benet var svullet och infekterat det såg inte bra ut.

På kvällen gav vi oss ut i vimlet och överväldigas av all neon och glitter. Såg showen på Imperial Palace i en jättestor teater med tusentals platser vid sittande bord. Shoen var så där. Nostalgi i kvadrat, med mycket glitter. Efter shoen gick vi till ett bilmuséum i hotellet där gamla bilar som kändisar och stadsöverhuvuden hade ägt. Vi åt middag på hotellet och fortsatte natten på casinot. Lilian helt tagen av speljävulen vid 10 cents banditerna till sent på natten.

 

Tisdagen den 12/5.http://youtu.be/NyAqfbzL5-A

 

Frukost på hotell Sahara, det var billigt och trevligt. Hamnade sedan på Caesars Palace och trodde inte våra ögon. Vi steg in i en jättegaleria som liknade en antik grekisk gata . Statyer och monument från grekland spelade gamla dramer och dygnet hade förkortas till 6 timmar under himlavalvet. Alla nattens stjärnor trädde fram i skymningen. Jag gick in till casinot och filmade och blev genast utkörd av en galant dam. Det var förbjudet att videofilma där.

På kvällen tog vi bilen till medeltids borgen Excalibur hotell med sitt jättecasino och sedan middag på hotell Tropicana i närheten. Där startade vi vår biltur. Lilian videofilmade längst hela stripen  till centrum av Las Vegas. Häftig biltur med osannolik neonreklam hela vägen. Sent på kvällen beundrade vi utomhus underhållningen vid Mirage hotell med fantastiska vattenfall och delfiner som sprutade eld. Sent avslutade vi dagen på Sands casino för spel och goda drinkar.

 

Onsdagen den 13/5.

 

Efter en enkel på frukost på rummet lämnade vi stan. Mot LA. och havet. Riksväg 15 går spikrakt genom öknen. Vi måste stanna utefter vägen och häpet beundra det ödsliga landskapet. Vid lunchtid svängde vi av i närheten av Victorville, där vi hittade en liten restaurang som hade en dansk ägare. Han berättade hur det var att leva här i utkanten av öknen och rekommenderade oss den vackraste vägen till kusten. Av en händelse kom vi in på den legendariska Rou 66 som devis går längst väg 15. Nu tornade höga berg upp framför oss, dom högsta hade snö på topparna. Vi tog väg 74 över Santa Ana Monthens mot San Clemente. Krokig och smal väg lummigt grönt och mycket vacker. Framme vid havet tog vi av söderut mot Oceanside. Hittade ett någorlunda billig övernattning i Carlsbad. Här kantades Stilla Havet av lyxvillor och exklusiva lägenheter. På kvällen äter vi middag nere vid havet på en restaurang längst ut på en pier. Såg solnedgång och njöt av havets delikatesser. Ett litet tåg hämtade upp matgästerna och fraktade dom till bilparkeringen i närheten. Vi tog apostlahästarna i mörkret förbi tvivelaktiga barer till vårt övernattning.

 

Torsdagen den 14/5.

 

Mot San Diego.

 

Efter frukost bytte vi hotell till ett som såg renare och bättre ut. Vi fick tag på en stor lägenhet med lite utsikt mot havet om man ansträngde sig lite. Konkade våra tunga väskor uppför en smal och skranglig trappa och gjorde oss hemmastadda. Sedan en biltur till San Dego där vi först besökte Old Town och Seaport village. Flanerade runt bland mängder av små butiker och restauranger. Det var ett trevligt ställe. Vi besökte även en utställning om Amerikas cup som samtidigt pågick här. Åkte sedan in till centrum för att växla pengar och se oss omkring. Ganska trist och tråkig stad. Vi vände sedan hemåt och tog bron till halvön Coronado med många lyxhotell och fina stränder. Det blåste kraftigt så något blad blev det inte. På kvällen gick vi runt i centrum av Oceanside som hade många butiker med militärprylar och kläder. Oceanside hade en stor flottbas och militärer över allt. Efter en enkel middag nere vid pieren besökte vi en skum bar och några öl till sent på natten.

Fredagen den 15/5.

 

Mot Los Angeles.

 

Kustvägen kantades av beacher och bebyggelse nästan hela vägen. Lilian hade ont i sitt ben och var på dåligt humör. Körde fel bland alla motorvägar nära Long Beach då vi skulle besöka fartyget Queen Mary och jätteflygplanet Spruce Goose. Efter många felkörningar kom vi fram. Löste ett dyrt inträde och gick ensam till fartyget som devis var inredd till hotell. Sedan till flygplanet som byggdes på 40-talet av filmfinansiären Haward Hughes. Det 8-motoriga jättesjöplanet i trä flög endast en gång och är nu ett muséum.

Vi tog sedan motorvägen mot Santa Monica och fastnade i en jättelång kö. Kom till slut fram och hittade ett enkelt motell efter att ha kört runt bland risiga bostadskvarter som nästan aldrig tog slut. Breda gator över allt och inga problem med parkering här. Motellet sköttes av några invandrare som verkade lite halvskumma. Vi orkade inte leta längre och 45$ för rummet var överkomligt. Lilians ben såg allt mer sjukt ut. Hon tvättade och smörjde så gott det nu gick med dom medel vi hade köpt. Skulle vi vänta till vi kom hem, eller gå till en läkare här? Jag ville men Lilian tyckte att vi hade så få dagar kvar till hemresan. Nu länktade vi verkligen hem. Vi var trötta psykist och fysiskt till kropp och själ.

På kvällen åt vi middag på Zissler restaurang i närheten. Gott och billigt med massor av mat och grönsaker. Sedan hem för omplåstring och vila.

Lördagen den 16/5.

 

Hollywood.

Enkel frukost på en bar nära centrum . Vädret är disigt och kallt. Vi har lovat Urban Filia kängor som enligt han skall finnas i en butik på Rodeo Drive. Åker Santa Monica Blvd. mot Beverly Hill där gatan finns. Vi parkerar i ett jättegarage i Cetury City och irrar omkring med Lilians onda ben bland mängder av butiker, utan att hitta dom rätta skorna. Här finns alla märken utom Filia skor. Lämnar centrumet och frågar oss fram. Hittar Rodeo Drive som Urban hade tipsat, med de mest lyxiga butiker vi någonsin sett, men inga Filia kängor. Vår biltur fortsätter mot Hollywood. Lätt att hitta, gatan rakt fram och sedan till vänster och så är man plötsligt mitt i smeten på Sunset Blvd. Hittar en parkeringsplats i närheten av Mann`s Chinese Theater på Hollywood Blvd. Massor av turister och reklamutdelare till biografer och TV-program . Hand och fotavtryck av berömda filmstjärnor längst trottoarerna. Det känns lite omtumlande och förvirrande. Vad skall vi göra bland allt som erbjudes? Vi bestämmer oss för en kändistur till Beverly Hills och hoppar in i en bekväm buss med svarta rutor. Vi åker Sunset Blvd. västerut mot grönlummiga kullar med muromgärdade villor en del stora som slott. Vår guid berättar och skvallrar om kändisarnas privatliv och hur man lever här. Privata vakter patrullerar ständigt här. Vår buss parkerar längst upp på en kulle och vi får en fin utsikt över Los Angeles. Här säljes nästan inget hus under 15 miljoner.

Efter turen lunchar vi på en bar med inredning från någon 30-tals film på Hollywood Blvd. På hemvägen shoopar vi lite whisky och snacks . Lilian har fått lite feber och svårt att stödja på sitt ben och vill vila. Jag åker och köper en Big Mack på kvällen . Lilian har tappat matlusten. Innan vi somnar ser vi en dålig film på den ålerdomliga TV-apparaten .

Söndagen den 17/5.

 

Lilian har svårt med sömnen. Febern har tilltagit och hon har haft stora svårigheter med att ta sig till toaletten under natten. Vi hade i dag tänkt besöka Universal Studios, höjdpunkten på vårt Californinen resa. Lilian tycker jag kan åka ensam, köper lite läsk till henne och är tacksam för hennes omtanke. Åker och löser inträde för 25$ och strosar runt nästan hela dan bland film kuliser och jätteteatrar med 1000-tals platser. Här pågår olika shower hela dagen. Ofta är det jättelånga köer till dom populäraste.

Då jag kommer tillbaka till hotellet mår Lilian lite bättre och febern har gått ner. Lilian har ingen matlust så jag får ensam äta middag på Macken i närheten. Tidigt TV-tittande och somnar tidigt.

 

Måndagen den 18/5.

 

Hem.

 

Sista dagen. Vår flight går sent på em. Vi får tid med en biltur norrut längst Pacific Coast Hwy. Lilian mår i dag bättre. Febern har gått ner och benet går att stödja på. Vi besöker först Santa Monica Down Town Mail där vi hittar en affär som sålde liknande skor som Urban ville ha. Halvdisigt och lite kall i luften och badstränderna är övergivna. Dom flesta stränderna är privata med dyra parkeringsavgifter. Vi tar av på en slingrig och brant väg upp mot bergen. Parkerade på en utsiktsplats och får njuta en sista hälsning med en härlig utsikt över Stilla Havet och Kalifornien.

Vi lämnar bilen på flygplatsen och checkar in. Vårt plan var bombhotat och vi får vänta i flera timmar. Till slut får vi hoppa in i en buss som kör oss till en avlägsen plats på flygplatsen. Då vi kommer fram är allt bagage utspritt på asfalten. Namn ropas upp och var och en får hämta sitt bagage. Fyra väskor var lagda långt ifrån dom övriga däribland våra. Tänk om det var våra väskor som hade skapat förseningen? Mitt namn ropades ut och blev visad till dom misstänkta väskorna. Under uppseende av två poliser fick jag öppna min väska. Poliserna undersökte noga allt för hundarna hade markerat något. Dom elektroniska sakerna jag hade köpt i Singapore hade skapat misstänksamhet. Den avancerade reseradion var nog något helt nytt för dom.

Vi kom till slut i väg. Snabbt fick vi mat och gratisdrinkar i ett fint flygplan med bra service.

 

Tisdagen den 19/5.

 

Landade mitt på dagen i Köpenhamn. Lilians feber var borta men benet såg förskräckligt ut. Nästa flight avgick vid 14-tiden. Möta våren och se fram mot den svenska sommaren. Stockholm från ovan, den vackraste tavlan vi någonsin sett sen den andra januari.

Pojkarna hämtade oss med blommor och bil. Lilian hade trott att vi hade lämnat landet för alltid. 141 dagar på resande fot jorden runt var till ända.

Pojkarna hade skött hus och bil till vår fulla belåtenhet och allt hade gått bra. På onsdag åkte vi till Huddinge sjukhus där Lilian fick vård och medicin. Efter en vecka var var benet nästan läkt. Fortfarande efter två år syns märken efter såren som hon aldrig kommer att glömma.

En oförglömligt äventyr som vi kommer minnas livet ut.

Mats och Lilian.

 

Hom               Startsidan                   Back